Ora et Labora

”Deus vobiscum! Qui Contra?”

Trappistermunkarna på Orval gör till skillnad från de flesta andra bara ett öl, men vilket öl dom gör! Orval är det näst yngsta Belgiska Trappisterölet och startade sin produktion så sent som 1931, att jämföra med Brasseri de Rochefort som startade sin ölproduktion 1595.

Trappister munkar är en mer strikt Cistercienserorder där kraven dels är att klostret skall vara helt självförsörjande, de talar aldrig utanför quorum och de äter inget som gått på vår jord. Det betyder att deras huvudsakliga protein är fisk, då just fisk är att betrakta som klart begränsad råvara på den Belgiska landsbygden så höll klostren karpdammar. Innebörden av namnet ”Trappister” kommer så av att vägen ned till karpdammarna var långa trappor som munkarna trampade upp och ned i ”La Trappe”.

Klostrets ölproduktion får inte gå med någon större vinst. utan intäkterna skall gå till klostrets behov och resterande överskott skall skänkas till välgörenhet, vilket ger oss en mycket sympatisk effect. Den annars marknadsrådande prispolitiken sätts där med ur spel. Trotts att det är en ökad efterfrågan och produktionen ligger konstant på 70 000 hekto liter så skulle det vara en naturlig prispress uppåt. Men då munkarna inte anser att de behöver mer pengar så får vi en förstklassig produkt till ett minst sagt attraktivt pris, det är helt enkelt först till kvarn principen som gäller.

Ölet då? Orval är lika komplext som en vällagrad årgångschampagne. Men likheten stannar inte där. Som i Champagne där de låter vinet ligga med sin jästfällning ”sur lie”, exakt samma sak sker med ölet! Belgiskt öl genomgår vanligtvis en andra flaskjäsning och jästfällningen tar man aldrig bort (till skillnad från champagne) utan den ligger kvar och ”gottar till” ölet! Lagringseffekten på Orval är markant, en vällagrad Orval har kryddigare och mycket rundare toner, jämfört med en öl som är tappad på flaska de senaste åren. Mängden kolsyra är något lugnare men fortfarande väldigt tät.

En ung Orval serverar jag gärna till ostron och annan rå havsmat då både ölets syra och täta kolsyra ger ett friskt intryck. Den vällagrade varianten, serveras med fördel till grytor eller grillat lamm med ett tungt tillbehör (ej sallad och tzatziki).

Betyg 5/5

 ”Deus vobiscum! Qui Contra?”
The Trappist monks in the Orval monestary do unlike most others just one beer, but the beer which they do!

Orval is the second youngest Belgian Trappist beer and started its production as late as in 1931, compared to Brasserie de Rochefort which started beer production 1595.
The Trappists are a more strict branch of the Order of Cicterienser, which means for example that the monastery should be completely self-sufficient, they never speak outside the quorum and they eat nothing that walked on earth. This means that their main protein are fish, then just fish is considered to be clearly limited commodity on the Belgian countryside so the monasteries held carp ponds. The meaning of the name ”Trappists” will so come out of that the road down to the carp ponds, were long stairs the monks tramped up and down in ”La Trappe”.
The monastery’s beer production may not go with any great profit. but revenues should go to the monastery’s needs and the remaining surplus shall be given to charity, which gives us a very sympathetic effect. The otherwise prevailing market price policy is therefor out of the game. Entrusted to it is an increase in demand, and output is constant at 70,000 hecto liters per annum, it would be a natural upward pressure on prices. But when the monks do not consider that they need more money, we get a first class product to say the least at an attractive price, it’s simply first come, first served principle that will be applied

.
The beer then? Orval is as complex as a mature vintage champagne. But the resemblance does not stop there. As in Champagne, where they let the wine lie with its yeast ”sur lie”, exactly the same thing happens with the beer! Belgian beers typically undergo a second bottle fermentation and the yeast will never be removed (unlike champagne), and the remains will stay and ”gloating up” the beer!

Storage effect on Orval are significant, a ripe Orval have spicy and much rounder taste, compared with a beer that is bottled in recent years. The amount of carbon dioxide is somewhat quieter but still very tight.

A young Orval would I like to serve with oysters and other raw seafood, when both the beer’s acidity and dense carbon dioxide gives a fresh impression. The well-matured variant, served with advantage to stews or roast lamb with a heavy accessory (not salad and tzatziki).
Rating 5/5