Inte bara i snyggt paket…

I min tidigare  recension om Tripel Karmeliet från Browerij Bosteels så nämnde jag denna som är deras första öl. Det är en traditionell belgisk ale på alla sätt, men skiljer sig ändå väldigt mycket och blir på så sätt unik. Det är faktiskt på senare tid som jag lyft fram ölet då det unika glaset och storylinen bakom namnet har kännts alldeles för tacky för att jag skall känna något för ölet.

Alla belgiska öl med självaktning har ett eget glas och det är norm att rida på klostertraditionen och forma glasen i olika kalkskepnader. Bosteels har gått en egen väg och tagit upp det gamla kuskglaset. I England hade de så höga vagnar att glaset blev en yard långt. Bosteels har sansat sig och håller en högst modest och användbar längd, men tyvärr har de begåvat glaset med en ytterst otymplig hållare. Namnet ska ha sitt ursprung från att det låter ”kwak” i glaset då ölet släpper undertrycket.

Den stora fördelen med det här glaset är dock att vi får se hur vansinnigt snygg färg det här ölet har. Ölet har en tät ”off-white” hatt, kolsyran är koncentrerad och med små fina bubblor. Doften har en kryddig sötma som är fylld med långpeppar, karamell och nejlika. En stor kryddig och fyllig smak med en integrerad sötma. En tydlig eldighet utvecklas i den långa kryddiga eftersmaken.

Det är en riktigt god öl, men det krävs vissa förutsättningar för att ölet skall bjuda sin fulla potential. Jag vill ha ett så tunt glas som möjligt och gärna en temperatur kring 10 grader, vilket gör att det blir svårt att dricka ute i solen. Däremot tror jag att det borde vara en riktigt fullträff då du rostar kastanjer i höst, i samband med årets sista grillning. Som glühwein eller till afterski borde den sitta klockrent!

Betyg 3/5

In my previous blog post about Tripel Karmeliet from Browerij Bosteels, I mentioned that this is their first beer. It is a traditional Belgian ale in every way, but differs nonetheless a lot and thus becomes unique. It is actually recently I’ve started to appreciate the beer, due to the unique glass and the storyline behind the name, felt far too tacky for me to feel attraction to the beer.

All Belgian beers with self-respect has its own glass, and more normative is to ride the monastic tradition and shape the glass in various chalice shapes. Bosteels has gone its own way and uses the old coachman glass. In England, they had such high wagons that their glasses were a yard long. Bostels has been more sensible and holds a most modest and useful length. But unfortunately they have endowed the glass with an extremely unwieldy holder. The name derives from the sound ”Kwak” in the glass as the beer releases the pressure.

The big advantage, however, with this glass is that we get to see how insanely great color this beer has. The beer has a dense ”off-white” hat, the carbon dioxide is concentrated with small fine bubbles. The fragrance has a spicy sweetness that is filled with long pepper, caramel and nellic. A great spicy and full-bodied taste with an integrated sweetness. A clear note of alcohol developes in the long spicy aftertaste.

It’s a really good beer, but it requires certain conditions for the beer to reach its ful potential. I want a glass as thin as possible, and preferably a temperature around 10 degrees Celsius. Which makes it difficult to drink in the sun. However, I think it would be a real hit when you roast chestnuts in the autumn, when you have your last barbecue. As glühwein or accompaying an after ski should it fit perfectly!

Rate 3/5

Annonser

Fredagsmys v.22 SB #11803

Det är inte sällan då man pratar öl med förstå-sig-påare, som den odiskutabla sanningen om att öl med en alkoholstyrka över 5,5% inte är gott kommer upp! Jag kan nog hålla med om vi begränsar begreppet ”öl” till att gälla maskinlager. Men här kommer det intressanta! En belgisk Blond som ofta ligger kring 6% förväntas ha den styrkan och alkoholen hjälper att sprida ölets komplexa smaker. Hur ser vi då på ett Trappisteröl som går åt andra hållet?

För ett par år sedan lanserade det nederländska trappisterklostret Koningshoeven ett öl som är lite ljusare, lättare, ekologiskt och med en alkoholstyrka på 4,7%. I landet till väster om oss så klassas all öl med lägre alkohol som ”pils” och kan då säljas i vanliga butiker. Detta borde ju ha varit en lansering som inte kunde misslyckas? I Sverige har vi haft ölet tillgängligt sedan sommaren 2014. Dock har ölet placerats i kategorin ekologisk, fotriktig och jordnära, vilket gjort att den vanliga RPK-hungriga publiken inte visat ölet någon uppmärksamhet. Belgo-fantasterna ser ölet som en avvikelse och kvar som målgrupp är miljöhipsters med surdegsskägg vilka måste anses vara för få för att utgöra en lönsam konsumentgrupp.

Ölet är lätt ljust, med fyllig vit hatt. Doften är ren och generös med inslag av honung, vetebröd och en nejlika i bakgrunden. Smaken är lätt, ren, fruktig och med en närvarande beska i den medellånga eftersmaken. Nu är det en Ale, men slår de flesta maskinlager med hästlängder. Hinkabiliteten är skyhög, och humlearomen gör det svårt att tröttna på den. Att det dessutom är ett ekologiskt öl och ett trappisteröl, ger det betydande positiva själsliga poäng.

Det finns inte en öl bland de femtio mest sålda, som jag ens med en pistol mot mitt huvud skulle dricka före denna! Det är ett öl som är ett alternativ till maskinlager i alla situationer du funderar på att dricka eller servera en pils!

Betyg 4/5

Skål i försommaren!

Lördagsgodis Tripel Karmeliet

Skall du börja samla på öl kan detta vara ett bra startöl. En komplex smakbomb som håller sig lagom länge i  ditt bibliotek och som du ständigt återkommer till i väntan på att långliggarna skall gôtta till sig!

Har man bryggt öl sedan 1791, och hållit bryggartraditionen vid liv inom familjen i sju generationer, så förstår jag att det funnits tid till att dessutom utveckla och finslipa den marknadsföringskompetens som Brouweriij Bosteels  uppenbart besitter. De brygger bara tre öl: Kwak, Deus och Triple Karmeliet, alla med väl kommunicerade storylines och där produkten verkligen levererar det som utlovas. Det är en slående likhet med hur champagnehusen agerar och ser vi på Bosteels öl Deus, som mellanlagras utanför Epernay i Champagne, så står dörren öppen för att odla en storslagen myt.

Tripel Karmeliet lanserades 1996, enligt ett orginalrecept daterat 1679 från Karmelieterklostret i Dendermonde. Malten består inte endast av korn utan är uppblandat med både vete och havre, som ger ölet en väldig rondör och kraft. Ibland upplever jag att sötman kan vara något dominerande men den gifter sig oftast fantastiskt med den fruktiga smaken av solmogen aprikos.

Tripel Karmeliet är kanske den jag gillar bäst av de tre. Ölet har en otroligt komplex smak och vackert klar gyllengul färg med tät krämig vit hatt. Tydliga smaker av aprikos, lime, vanilj och en limetorrhet som spelar bakom det feta fruktiga smaken. Vill du uppleva ett skolboksexempel på komplex smak så har du hittat rätt. Det är inte en bra introduktion till det belgiska ölbiblioteket, då det är extremt komplext och väldigt kompromisslöst. Den urtypiska maskinlager-fantasten kommer uppleva ölet som vulgärt och nästan kränkande.

Det är en öl som jag gärna dricker på frihand. Skall jag servera något till har det blivit kyckling med grön curry. Som dessert har en inte alltför söt aprikostarte också fungerat riktigt bra.

Jag måste erkänna att det faktiskt skett vid ett par tillfällen att jag blivit riktigt ”osams” med ölet och ledsnat ordentlig på det. Båda gångerna har jag själv varit ganska trött och sliten och ölet har vid båda tillfällena bara varit för mycket, och krävt så mycket av mig att jag helt enkelt ledsnat. Tur i oturen är att leverantören bara säljer ölet lådvis, så i de perioder du känner att du inte orkar med ölet, så får det stå i källaren och gotta till sig, till den dagen kommer som du känner dig sugen igen. Det gör den garanterat, och du blir lika glad som sist att du har en flaska eller två sparade.

Betyg 4/5

If You brewed beer since 1791, and held the brewing tradition alive in the family for seven generations, I understand that there has been time to develop and sharpened the marketing skills Brouweriij Bosteels obviously possesses.

They only brew three beers. Kwak, Deus and Triple Karmeliet all with well communicated story lines, and where the product really delivers what is promised. There is a striking similarity to how the champagne houses act,  and if we look at Bosteels beer Deus, which has been stored outside Epernay in Champagne. The door is open for cultivating a grand myth.

Tripel Karmeliet launched in 1996, according to an original recepty dated 1679 from the Karmeliet monastery in Dendermonde. The malt not only consists of barley, it is mixed with both wheat and oats, which gives the beer a great roundness and high flavors. Sometimes I feel that the sweetness can be a bit dominating, but it usually marries wonderfully with the fruity taste of sun-ripened apricots. Triple Karmeliet is perhaps the the beer I like best of the three. The beer has an amazingly complex flavor and beautifully clear golden yellow color with dense creamy white hat. With the distinct flavors of apricot, lime, vanilla and a lime-dryness playing behind the rich taste.

If you want to experience a textbook example of complex flavor, this is the beer. It is NOT the introduction beer to discover the Belgian beer world, when it is extremely complex and way to uncompromising. The A-typical engine-beer  enthusiast will find the beer as utterly vulgar and almost insulting.

A beer that I like to drink freehand. If I would serve some thing to it. I’ve had chicken with green curry, and as a dessert a not too sweet Apricot Tart also worked really well.

I must admit that it actually happened on a few occasions that I have become really ”pi**ed of” with the beer, and tired of it. On both occasions I have been really tired and worn, and the beer has on those occasions just been over much, and demanded so much attention of me that I simply could not take it. Blessing in disguise is that the supplier only sells full boxes of 24 btls. So during the periods you feel you can’t cope with the beer, it may rest in the basement and getting calm, until the day comes that you feel tasty again, and the beer will make sure that you will be just as happy as earlier that you have a bottle or two saved.

Rating 4/5

 

Fredagsmys V17, SB#1614

Kill your darlings! Men som alla vet är det en omöjlighet. Speciellt då jag vet att det är så gränslöst bra (rent objektivt sett;))!

Produktchefen för Kronenbourg 1664 Blanc gör ett fantastiskt bra jobb! Den personen har tagit vid stafettpinen där Hoegarden har tappat styrfart, och fångat upp den unga publiken. Ölstilen jag talar om är belgisk WIT, dvs ett lätt veteöl som inte har den vetebrödstunga smaken som hos den tyska motsvarigheten. I Belgien finns det dessutom en kusin till wit-ölet som benämns Saison. Det är ett öl som bryggs under vintern och lagras fram till försommaren. Skall vi karaktärisera öltypen så är det som oftast ett lätt, ljust Belgiskt Ale, och det förekommer ganska ofta vete i någon form i ölet.

Duponts Saison är dessutom ett ekologiskt öl vilket gör det särdeles attraktivt då ölets hinkabilitiet är skyhög! Ju mer öl, dessto bättre miljö! Tack vare att det är Dupont som är producenten så har ölet en egen livaktig karaktär och en kompromisslös komplexitet. Att ölet i belgiska förhållanden mätt nästan är ett lättöl, med sina blygsamma 5,5%, gör att det inte finns någon grund till att känna sig tvingad att dela denna öl.

Sedan april förra året har vi begåvats med detta öl i Systembolagets ordinare sortiment (Tack Belgodeli!) så vi behöver inte köpa hela lådor om ditt lokala Systembolag inte har det på hyllan. Men trots att det är fullstora flaskor (75cl), går en låda åt ganska snabbt.

Skummet är tätt och vitt, ölet har en vacker gyllengul färg. Doften är fylld av exotisk frukt, aprikos och citrus. Smaken är generös men samtidigt lätt och frisk med inslag av örter och grape med en medellång eftersmak med inlindad beska.

På grund av storleken är det inget man går med i handen på marknaden/festivalen eller midsommarfirandet (även om behovet finns där). Men det är alldeles perfekt som sällskap till bottenmetet eller under förberedelseritualen inför kvällens utgång! Ordstävet att en magnum är precis lagom till två gäller inte här, det är alldeles för tilltalande för det. Jag tänker mig att det passar till det mesta i snacksväg eller till smørrebrød med de flesta toppingar!

Skål i vårsolen!

Betyg 3/5

 

Lördagsgodis….om tio år!

Het Ankers Gouden Carolus Indulgence är något så in i hästväg fantastiskt gott redan nu. Men, och som ofta betyder detta ”men” inte alltid något  odelat positivt. Skall du njuta av ölets fulla potential så får du vänta ett slag. -Typ sju till tio år!

Visst vinner vissa öltyper på lagring, och mörka Belgiska tripel är särskilt lämpade att köpa några extra på magnum och glömma bort i källaren ett decenium eller två. Med lagringen så dämpas den stickiga eldigheten och du får en ”rundare” mer sammansatt smakbild.

Efter förra årets lyriska möte med ölet ”Triomf” från Dupont, lärde jag mig att Whiskyfat fungerar utmärkt att användas vid öltillverkning. Det ger ölet en djupare nyans och en omskännlig tobakston. I Indulgence kommer tobaks noterna svagt i eftersmaken och är inte så markerade.

Indulgence är en fantastisk öl som jag gärna delar med en god  kamrat (Det är en magnum på 11,5%). Eller som M. Pol Roger sade; ”Magnum, är en passande storlek för två gentlemän”

Dricker du ölet idag så är det ett sammansatt öl med korinter i doften och sötlakrits i smaken. Eldigheten är närvarande men stör inte. Eftersmaken är lång och söt med toner av plommon och lakrits.

Skall du servera något till, rekommenderar jag honungsrostade pecannötter, en riktigt fransk chockladmättad kladdkaka med grädde. Varför inte en Katrinplommonsufflè?

Sitter du med ölet efter maten så lockar nötter med russin och en lätt, fruktig Dominikansk cigarr! Fördelen med ölet, är att Ni kommer att redan nu bestämma er om att mötas och dricka samma öl om tio år! Men det blir ju en helt annan historia. Skål!

Betyg: 4/5

Het Anker Gouden Carolus Indulgence is something so out of the ordinary fantastic tastefull already. However, often this means ”However” not always something entirely positive. Will you enjoy the beer’s full potential, you may have to wait a while. -Seven to ten years!
Certain types of beer gains on storage, and dark Belgian triple are particularly suited to. Buy some extra magnum, and forget them in the cellar a decade or two. With storage the market alcoholic note, will integrate into the taste
and you get a ”rounder” more complex flavor picture.
After last year’s lyrical meeting with the beer ”Triomf” from Dupont, I learned that whiskey casks is excellent to be used in beer production. It gives the beer a deeper taste with a tobacco tone on the nose. In Indulgence will the tobacco notes occur in the aftertaste very subtle and is not as marked.

Indulgence is an amazing beer that I gladly share with a good friend (It’s a magnum of 11.5%ABV). Or as M. Pol Roger once said; ”Magnum is a suitable size for the two gentlemen”
Do you drink beer today, it is a complex beer with dark raisins on the nose and sweet licorice on the palet. The high alcohol is present, but does not interfere. The aftertaste is long and sweet with hints of plum and licorice.
IF you want to serve something toghether witth the beer, I recommend honey roasted pecans, a French  chocolate cake with cream. Why not a plummsufflè?
Are you sitting with beer after a dinner, so attracts nuts with raisins and a light, fruity Dominican cigar! The advantage of the beer, is that you will already decide with your friend that you will meet and drink the same beer in ten years! But it will be a completely different story. Cheers!
Rating: 4/5

Ora et Labora

”Deus vobiscum! Qui Contra?”

Trappistermunkarna på Orval gör till skillnad från de flesta andra bara ett öl, men vilket öl dom gör! Orval är det näst yngsta Belgiska Trappisterölet och startade sin produktion så sent som 1931, att jämföra med Brasseri de Rochefort som startade sin ölproduktion 1595.

Trappister munkar är en mer strikt Cistercienserorder där kraven dels är att klostret skall vara helt självförsörjande, de talar aldrig utanför quorum och de äter inget som gått på vår jord. Det betyder att deras huvudsakliga protein är fisk, då just fisk är att betrakta som klart begränsad råvara på den Belgiska landsbygden så höll klostren karpdammar. Innebörden av namnet ”Trappister” kommer så av att vägen ned till karpdammarna var långa trappor som munkarna trampade upp och ned i ”La Trappe”.

Klostrets ölproduktion får inte gå med någon större vinst. utan intäkterna skall gå till klostrets behov och resterande överskott skall skänkas till välgörenhet, vilket ger oss en mycket sympatisk effect. Den annars marknadsrådande prispolitiken sätts där med ur spel. Trotts att det är en ökad efterfrågan och produktionen ligger konstant på 70 000 hekto liter så skulle det vara en naturlig prispress uppåt. Men då munkarna inte anser att de behöver mer pengar så får vi en förstklassig produkt till ett minst sagt attraktivt pris, det är helt enkelt först till kvarn principen som gäller.

Ölet då? Orval är lika komplext som en vällagrad årgångschampagne. Men likheten stannar inte där. Som i Champagne där de låter vinet ligga med sin jästfällning ”sur lie”, exakt samma sak sker med ölet! Belgiskt öl genomgår vanligtvis en andra flaskjäsning och jästfällningen tar man aldrig bort (till skillnad från champagne) utan den ligger kvar och ”gottar till” ölet! Lagringseffekten på Orval är markant, en vällagrad Orval har kryddigare och mycket rundare toner, jämfört med en öl som är tappad på flaska de senaste åren. Mängden kolsyra är något lugnare men fortfarande väldigt tät.

En ung Orval serverar jag gärna till ostron och annan rå havsmat då både ölets syra och täta kolsyra ger ett friskt intryck. Den vällagrade varianten, serveras med fördel till grytor eller grillat lamm med ett tungt tillbehör (ej sallad och tzatziki).

Betyg 5/5

 ”Deus vobiscum! Qui Contra?”
The Trappist monks in the Orval monestary do unlike most others just one beer, but the beer which they do!

Orval is the second youngest Belgian Trappist beer and started its production as late as in 1931, compared to Brasserie de Rochefort which started beer production 1595.
The Trappists are a more strict branch of the Order of Cicterienser, which means for example that the monastery should be completely self-sufficient, they never speak outside the quorum and they eat nothing that walked on earth. This means that their main protein are fish, then just fish is considered to be clearly limited commodity on the Belgian countryside so the monasteries held carp ponds. The meaning of the name ”Trappists” will so come out of that the road down to the carp ponds, were long stairs the monks tramped up and down in ”La Trappe”.
The monastery’s beer production may not go with any great profit. but revenues should go to the monastery’s needs and the remaining surplus shall be given to charity, which gives us a very sympathetic effect. The otherwise prevailing market price policy is therefor out of the game. Entrusted to it is an increase in demand, and output is constant at 70,000 hecto liters per annum, it would be a natural upward pressure on prices. But when the monks do not consider that they need more money, we get a first class product to say the least at an attractive price, it’s simply first come, first served principle that will be applied

.
The beer then? Orval is as complex as a mature vintage champagne. But the resemblance does not stop there. As in Champagne, where they let the wine lie with its yeast ”sur lie”, exactly the same thing happens with the beer! Belgian beers typically undergo a second bottle fermentation and the yeast will never be removed (unlike champagne), and the remains will stay and ”gloating up” the beer!

Storage effect on Orval are significant, a ripe Orval have spicy and much rounder taste, compared with a beer that is bottled in recent years. The amount of carbon dioxide is somewhat quieter but still very tight.

A young Orval would I like to serve with oysters and other raw seafood, when both the beer’s acidity and dense carbon dioxide gives a fresh impression. The well-matured variant, served with advantage to stews or roast lamb with a heavy accessory (not salad and tzatziki).
Rating 5/5

När något magiskt blir, ”bra”!

DSC_0611

Den traditionella Duvel får sin humlearoma med en blandning av Styrian Golding och Saaz Saaz. Trots att många tycker att Duvel kan upplevas som obalanserat spritig har jag personligen alltid översett detta då Duvel levererar en tydligt markerad citrusnot som övergår till en frisk grapefruktbeska.  Duvel fungerar utmärkt till grillad mat och är en perfekt Belgisk Ale att sitta och njuta av.

Under ett antal år nu presenterar Duvel på vårkanten sin Triple Hop. Det är ett konceptöl där Duvels traditionella blandning tillsätts med en tredje humle sort. Med samma känsla som barndommens födelsedagsmorgnar låter jag kapsylen lämna flaskan, och med minnet av föregånde års Triple Hop läskande i munnen häller jag andäktigt upp årets upplaga.

2016 års Triple Hop har fått tillsats av en ny humle sort. Den är så pass ny så att den benämns bara som ”Experimental Hop 291”.

Här skulle kanske min betraktelse sluta, men jag skall försöka förmedla det så objektivt det går. När jag provade ölet tweetde jag; att jag inte kommer att bränna något gummi på asfallten för att komma över den då jag fick all bränd gummi i doften!

Ölet presenterar sig med en märklig doft av bränt gummi? Lyckligtvis undgår vi den i smaken. längden är godkänd men jag saknar verkligen djupet och den fräsha finishen. Istället sitter jag kvar med en tom lite besviken känlsa med avsaknad av något mer? Jag tillhör dem som har en fabless för syrelösa och aromatiska viner och Triple Hop levererar en floral ton med både rosor, pion och lavender men det blir för kort.

När du är på absoluta topnivå och levererar precis vad du skall, så är det lätt att du bedöms hårdare än vad du skulle gjort annars. Just detta är problemet med årets upplaga. ölet i sig är fantastiskt, men med minnet av vad som tidigare presenterats och att Triple Hop som baseras på originalet skall vara en årlig x-tra feature special special! Krävs det att jag blir mer nöjd än jag vore med den vanliga.

Jag får trösta mig med att det blir god öl vid spisen under våren som schlödricka

Betyg 4/5

 

The traditional Duvel acquires it`s hopy aroma  with a mixture of Styrian Golding and Saaz Saaz. Although many thinks that Duvel can be perceived as unbalanced and with a distinct vodka taste. I personally have always regarded this as Duvel delivers a clearly marked note of citrus releasing a fresh grapefruit bitterness in the finish. Duvel works great for grilled food, and is a perfect Belgian Ale to sit and enjoy.

For a number of years now, Duvel presents in the spring theirs Triple Hop. It is a koncept brew where Duvels traditional mixture is added with a third hop variety. With the same feeling as my childhoods birthday mornings, I let the capsule leave the bottle, and with the memory of the preceding year’s Triple Hop refreshing in the mouth, I pour  devoutly  this year edition. 2016 Triple Hop contains a new variety of hop. It is so new that it is referred to only as ”Experimental Hop 291”.

I would perhaps stop my observation, but I will try to preceed as objectively as possible. When I tried the beer I tweeted; I’m not going to burn some rubber on tarmac, since get it on the nose! The beer presents itself with a strange smell of burning rubber? Fortunately, we avoid it in the taste. The length is acceptable,  but I really miss the depth and refresh in the finish. Instead, I’m sitting here with an empty bit disappointed feeling of absence of some thing more?

I belong to those who have a fling for low acidity and aromatic wines, and Triple Hop deliver a floral tone with both roses, peony and lavender, but it is too short. When you are in absolute Top level and delivers exactly as you are expected, it is easy that you are judged harsher than what you would have done otherwise. This is precisely the problem with this year’s edition. The beer itself is fantastic, but with the memory of what was previously released and that Triple Hop, based on the original shall be an annual x-tra special feature! Requires that I become more satisfied than I would with the original.

I must console myself with that there is good beer by the stove in the spring as a companion

Rating 4/5