Fredagsmys v5,SB#89928.

Att skörda sig igenom Systembolagets nio mest sålda öl under beteckningen IPA var betydligt trevligare än att tröska igenom Systembolagets tio mest sålda lager som jag gjorde året innan. Till brovningen hade jag även bjudit in Ballast Point’s Sculpin IPA som har varit representerad på Systembolaget sedan Juli 2014, men inte kvalat in på topp nio?

Ballast Point Brewing Company är verkligen en äkta craft beer saga. Det hela började i bakrummet till en Home Brew Mart i San Diego. Då man bevisligen bryggde god öl, inte bara var ett varumärke bland initierade och medaljerna började rulla in, blev bakrummet i början av 2000 för litet och fler produktionsanläggningar sjösattes. 15 år senare (2015) gick man på börsen och inom ett år blev Ballast Point uppköpta av Constellation Brands.

Av någon anledning har det tagit tid för ölet att hitta hit? Detta till trots att Ballast Piont har ansets vara en av förgrundsbryggerierna bland San Diego Craft beers och sedan början av 2000 skördat hem tonvis av medaljer har varken våra importörer eller SB visat bryggeriet någon större uppmärksamhet.

Ballast Point Sculpin IPA, är klart gul i färgen, Doften är generös av aprikos och grape. Smaken har en kort fruktig attack som lämnar tidigt, men ger en enkel smak av  aprikos. Beskan är integrerad och följer med till slutet utan att bli oljig och dominant. Jag känner att de på slutet har torrhumlat med Amarillo men måste vara upplandad med Citrix eller Simcoe då det finns en torr frisk lime ton. ABV på 7% är väl integrerad i ölet och ingen konstig sötma som ligger ovanpå. Betyg +3/5 med hög hinkabilitet. Det är en öl som är lätt att ta till sig, den känns personlig och välgjord och kan lätt serveras till de flesta ”fredagsrätter” som man i hast slagit ihop. Själv kommer jag ha den med på isfisketuren i februari. Den kommer sitta som en smäck i en snödriva med vårsol!

Som jag tidigare antytt är inte IPA mitt första val och i de fall jag funnit det vara sjukt bra, så har det visat sig vara dubbel IPA. Så det var med skyhöga förväntningar jag fick prova Ballast Point Watermelon Dorado.

water-2

Men tyvärr ”där går grånsen för vad jag pallar”. Med Magnus Ugglas låt ”Jag mår illa” som kryper fram i mitt minne, blir den här ölen ett monumentalt landmärke för att undvika oprovad västkust IPA. Jag släppte även lös den tålmodiga Chalmeristen för att dubbelkolla om jag hade fel. Han smakade, tittade på mig och tog trappen med älgkliv för att få låsa dörren. Jag är ledsen men jag kan inte ens säga ”äckelgod” dvs att den skulle vara så skruvad att den är kul att fortsätta dricka. Det är en öl som visar hur galet det oftast går med Amarillo. Det här ölet tillsammans med Oppigårds Amarillo är ett lysande exempel på det jag tidigare konstaterat, ”Amarillo a sign to avoid”! Betyg 0,1/5 obefintlig hinkabilitet

Annonser

Ölets La Tache! Fredagsmys V.4, SB#1691

I Belgiens norra del gränsande mot Nederländerna ligger Flandern och betecknas som egen delstat sedan 1993. I Flandern förekommer ett speciellt öl som kallas Oud Bruin och Oud Rood, slarvigt brukar det kallas för suröl och kanske är Oud Rood lite mer åt det hållet medan den bruna är fylligare med betydligt mer komplexa toner.

Ölstilen utvecklades under medeltiden då man inte använde humle för att förlänga lagringstiden, utan man upptäckte då att öl som innehåller mjölk- och ättiksyra förlängde ölets livslängd. Knepet var att blanda en del nybryggt surt öl med en del lagrad öl. För att skjuta på syra var det inte ovanligt att använda bär och frukter. Idag är nog körsbär den vanligaste ingrediensen.

Paret Rodenbach startade sitt bryggeri 1836 Där Pedro var bryggaren medan hans fru Regina var entreprenören och den exekutiva. Hundra år senare skulle Rosa Mercxk på Liefman’s ta över, säkra och utveckla produktionen i ett svårt krigsskadat bryggeri. Kvinnor har minst sagt haft ett stort inflytande på denna fantastiska öltyp.

Rodenbach Grand Cru har en klar mörk färg med ett röd ton. Doften är generös med  mörka röda bär, häststall och karamell. Smaken har en aggresivt syrlig attack, som blommar ut i mörka moreller. Eftersmaken är lång och syrlig vilket ger en friskhets känsla. Betyg 4/5 medelhög hinkabilitet.

Rodenbach Grand Cru säljs tyvärr bara per 24st i beställningssortimentet. Ölet är ändå lämpligt att lagra så det är ingen stress. Som dryck är det ett perfekt alternativ till bourgogne med sin fruktighet och syra. -Så! Serverad med ankbröst, körsbärsås och hasselbackspotatis har ni ren ”food-porn” på bordet!

Rodenbach Gran Cru is a fullbodied Oud Bruin. Dark colour with a hint of red. Generous scent of red berries, stable and caramel. On the palate an aggressive acidity which develops into fruity flavours with dark cherries. A long aftertaste with fresh acidity. Rate 4/5 medium drinkability.

This is a beer that you can serve instead of a Burgundy red. Accompanying Maigre carnard , cherry sauce and Hasselback-potato You’ll create true ”food-porn”!

IPA – Det STORA Hipster testet

Det är fantastiskt hur konformt vårt konsumtionsmönster är, hur något som börjar i en extrem nisch blir en marknadsnorm. För tjugo år sedan var det kanske främst bryggerierna Ballastpoint och Stone som uppmärksamades i ”ölvetarekretsar” då de presenterade sina turbohumlade ale’s med beteckningen India Pale Ale. Sculpin och Ruination (se tidigare blogg) blev kultöl och satte en ny standard på hur hårt man egentligen kunde torrhumla ett öl. Ruination var extremfallet som fortfarande måste anses stå i en klass för sig, medan Ballastpoint’s Sculpin, idag placeras sig i den breda mittfårans övre skikt.

Riktigt intressant blir det om du står i en vanlig bar 200km från Surdegssöder, och lyssnar på hur gästerna beställer öl. Det som förr hette ”En stor stark”, heter idag ”en IPA”. -Men! Det mest intressanta och fantastiska är att den underliggande egentliga innebörden (bara ge mig något du kallar öl) är helt den samma. Majoriteten av dem jag hör beställa ”En IPA” betraktar mig surt om jag frågar vilken typ dom föredrar! Dom är lika nöjda som för tjugo år sedan då dom fick en svagt kolsyresatt maskinlager för 25 kronor på happy hour, som dom idag blir av den massproducerade, överhumlade och i vissa fall spritförstärkta överprisade designölet som har bokstäverna IPA på etiketten.

För ett år sedan provade jag mig igenom Sveriges mest sålda öl (se la divina comedia), det som jag kom att kalla ”en vandring i själlöshet”, och det skall ske fundamentala förändringar i listan  innan jag ger mig in på något liknande igen. I år är det dags att spotta upp mig, och faktiskt prova  systembolagets nio mest sålda IPA. Givetvis med en liten twist. Utom tävlan provades Ballastpoint’s Sculpin för att vara ett mätvärde.

Sytembolagets nio mest sålda IPA 2016 är i stigande volym (länk till SB-sida);9) Innis&Gunn Toasted oak IPA UK, 8) Modus Hoperandi IPA, SKA Brewing USA, 7) S:t Eriks IPA S, 6) Jämtlands IPA S, 5) Lagunitas IPA USA, 4) Oppigårds Indian Tribute S, 3) Brooklyn East IPA USA, 2) Sitting Bulldog IPA Gotlands Bryggeri S, 1)Brewdog Punk IPA UK.

Innis & Gunn Toasted Oak IPA. SB#888530 säljstart 140401. Bryggeriets produktionsvolym ca 8M liter

img_2098

Återhållen doft med inslag av malt och smörkola. Smaken dominaras av smörkola och en integrerad beska. Väldigt ”pilsig” i eftersmaken, upplevs obalanserad och svår begriplig alldeles för hög sötma i den korta eftersmaken. Betyg 2/5 med låg hinkabilitet. Som jag ser det är konsumenten ciderkids som börjar dricka ”öl”. Men snygg etikett och greppvänlig flaska¨, även om jag inte kommer hålla i många.

SKA Brewing, Modus hoperandi. SB #1539, säljstart 121001. Bryggeriets produktionsvolym ca 5M liter

img_2096

Klar bärnstensfärgad med tät hatt. Doften är generös och fullmatat av grape och aprikos. Smaken är balanserad med ett knäckigt inslag och en bred beska som presenterar sig tidigt. Eftersmaken har en klassisk oljig humlebeska. Efter jag skrivit noteringarna så slutade ölet att vara balanserat och gav mig en ganska spritig ton, det känns inte riktigt som att dom fått ihop det då frukten inte gömmer den höga ABVn på 6,8%. Betyg 3 /5 medelhinkabilitet.

St:Eriks IPA, SB#1463, Säljstart 101001. Bryggeriets produktionsvolym ca 3M liter

dsc_0929

Klar fylligt brun med tätt skum. Humlerik doft med ett påtagligt örtigt inslag av granskott, grape. Klart generös och komplex. Smaken är lika generös, med maltigt inslag och snyggt integrerad beska. meddellång smak av grape och kavringsom utvecklar exotisk frukt i avslutet. Detta är ölet serverad till en pulled pork slider eller Karré med katrinplommon. och jag är med! Betyg 4/5, hög hinkabilitet. Det enda negativa kan vara att den är så snygg att du tappar ”craft beer-känsla”.

Jämtlands IPA, SB#89796. Säljstart 160301. Bryggeriets produktionvolym knappa 1M liter

dsc_0928

Förväntningarna var skyhöga då det lilla jämtlandsbryggeriet på bara nio månader slagit sig in på topp 6! Detta med en etikett som matchar försvarets hudsalva!

Färgen är klart fylligt brun. Doften är rik och tydliga rostade toner av malt! (IPA?). Smaken har en kraftig attack av kaffe (löfbergs?) och utveklande smörkolatoner i en meddelång smak med markerad beska i avslutet.

Detta är en riktigt schysst Engelsk Ale som dessutom håller en ABV på de nordiska 5,5% som jag skulle välja varje dag i veckan framför både de engelska förbilderna. Men, detta är en IPA provning och det räcker inte för mig att det står IPA på flaskan om det inte är det inuti. Jag ser att denna öl träffar väldigt många och den är god, lite som om att de har haft Brooklyn East IPA som förebild, men valt att göra den super turbo. IPA-betyget blir 2/5 med hög hinkabilitet. Ale-betyget blir stark 3/5

Lagunita IPA, SB#89607. Säljstart 121201. Bryggeriets produktionsvolym ca 77M liter

dsc_0931

USAs sjätte största ”Craft Brewery”. Utessendet är klart med svagt rostad nyans. En enkel doft av aprikos. Smaken har en frisk örtig attack med inslag av passionsfrukt och koriander. Balanserad beska och lime, mango i eftersmaken. Min upplevelse är att det är en välintegrerad IPA med kanske något för hög sötma som limetorrheten inte rår på. Betyg 3/5 med medelhög hinkabilitet.

Oppigårds Indian Tribute, SB#1415. Säljstart 120604. Bryggeriets produktionsvolym ca 1M liter

dsc_0925-2

Klar mörkfärgad som karameliserad apelsinmarmelad. Doft av citrus och aprikos med ett laktat inslag. Smak av kokt exotisk frukt med något låg kolsyra. Örtigt inslag och toner av karameliserad grape. Detta är inte en ointressant öl på något vis, men den är så pass burlesk i smakbilden att det är svårt att komma på vad man kan servera den till. Men varför inte en Croque Monsieur med riklig senap på natten? Betyg 3/5 låg hinkabilitet

Brooklyn East IPA, SB#1688. Säljstart 101001. Bryggeriets produktionsvolym ca 40M Liter

dsc_0935-2

Sveriges tredje mest sålda IPA! Klar bärnstensfärgad med en doft fylld av malt och örtiga inslag. Smaken är bred och generös fylld med toner av humle och malt. Väldigt balanserad och riktigt mjuk beska i slutet. Dessutom har de snyggt gömt den höga ABVn på 6,9%. Detta är väl IPA världens motsvarigehet till kondomen ”profil”, den passar de flesta! Betyg 3/5 med stenhög hinkabilitet

Gotlands Bryggeri Sitting Bulldog IPA, SB#89205. Säljstart 120801. Bryggeriets produktionsvolym ca 1M Liter

dsc_0933

En klar mörk färg som påminner om Betarsjön i Ångermanlands inland. Doften är generös, ren och örtig med inslag av annanas och lychee-frukt. Smaken är rund och balanserad ger mer aroma än de friska citrustoner som doften skvallrade om. Fin balanserad beska i eftersmaken, men även denna öl har svårt att integrera sötman som ligger och klistrat ovanpå. Betyg 3/5 medelhög hinkabilitet!

Brewdog Punk IPA, SB#1515. Säjstart 080401. Bryggeriets produktionsvolym ca 10M Liter

dsc_0937

Sveriges mest sålda IPA. Då jag gick på systembolaget och ser att denna öl har fem faceingar för flaska och lika många för burk så känns det inte så konstigt att den säljer så bra då den syns betydligt bättre än de andra men det är inte det enda som skiljer den ut från den andra i topplistan.

Ölet har en tydlig gul nyans och är ofiltererat. Doften är generöst grapeig med inslag av koriander. Smaken är stringent, balanserad och snygg! Sötman är något ovanpå medans beskan är integrerad till fullo. Helt klart får du en Craft-känsla! Betyg 4/5 med hög hinkabilitet!

Under provningen har jag haft Ballast point Sculpin IPA som referenspunkt. som kommer komma senare som ”fredagsmys”. Att Brewdog är den mest sålda är ett gott betyg för både publiken och produkten. Jag kan bara instämma! Däremot hade jag gärna sett St:Erik på andra plats då den är så välgjord och god, men ser att det kan just vara skälet, det blir lite opersonligt. På min jumboplats av dessa nio blir det Innis & Gunn och Jämtlands. kanske står IPA för ”IndePendent Ale”? Då faller bitarna på plats!

Släpp lös hunden, och ha ett Fredagsmys V.3, SB#1451

I ölvärlden måste Colorado vara motsvarigheten till vad Piemonte är i vinvärlden. Delstaten är nedlusad av kvalitetsproducenter och håller en hög lägsta nivå. Producenter som SKA, Gravity och Flying Dog har vi sett representerats på systembolaget. Avery har haft lite småsläpp av hej dundrande kanonöl. Sedan den 1’a December 2016 har vi i ordinarie sortiment en helt fantastisk Brown Ale från Avery Brewing.

Avery startade 1993 i Boulder och är idag en av tungviktarna Colorado. Bryggeriet har idag en standardproduktion på elva olika öl och två säsongsbetonade. Dessutom lägger vi till en omfattande expriment- och ”beer per batch” produktion, som bara säljs på plats.

Ellies Brown Ale tycker jag är ett lysande exempel på att en amerikansk Brown Ale jämförd med sin engelska motsvarighet, har helt enkelt mer av allt utan att slå över till porter eller stout.

Det är ett förföriskt lättdrucket öl som bjuder initialt på en generös doft av karamel, kaffe och choklad. Smaken har en bred fruktig attack med inslag av exotisk frukt,  utvecklande och balanserad som innehåller en viss sötma, vilken snyggt balanseras av beskan i eftersmaken. Betyg 4/5 med hög hinkabilitet.

Att Ellies Brown Ale blir Svenska Labrador klubbens standardöl är en lågoddsare då burken pryds av en jaktlabrador av de snyggare slaget. Vi som inte har hundbias kan ändå med lätthet slå upp en glas och njuta. Detta är ett fredagsöl som håller hela kvällen igenom. Från schlô’ dricka vid matlagningen till fredagens hamburgare med familjen.

Finaly we’ve been able to get our hands on a excellent brown ale from Colorado. Since the beginning of December 2016 Avery Brown Ale is represented at the monopoly’s ordinary listing.

It’s a seductive easy drinking Brown Ale, which have a generous scent of caramel, coffee and chocolate. The taste is broad and fruity in the attack with elements of exotic fruit, an evolving and balanced taste  with some sweetness which is balanced with the bitterness in the finish, Rate 4/5 with great drinkability

Bara tio veckor kvar till värmen! Fredagsmys v.2, SB#1320

I Köln härskar en alldeles egen tysk ölkultur. Frågar du någon som inte suttit på barerna i Alter Stadt med ett Eisbein om Kölsch får du troligtvis ett nedlåtande leende som kryddas med en rynka på näsan. Kölsch ses inte som ett ”stort öl” av ölkollektivet.

Ända sedan mitt besök till Köln i mitten på 90-talet har jag haft en fling för just Kölsch! Jag minns då någon kring -97, började importera Küppers Kölsch och jag hämtade ut lådvis på Systembolaget som låg på Norra Stationsgatan. Bilen gick baktung ut till Dalarö där svärfadern (som jobbat i Köln) mötte upp med ett aldrig så välkomnat leende.

Sedan snart ett år har vi begåvats med Gaffel Kölsch i ordinarie sortiment, vilket är något som vi konsumenter bör uppmärksamma att Systembolgets inköpare har tagit mod till sig och breddat produktutbudet med en nischprodukt. Kölsch är nämligen ett av de få överjästa ölen som produceras i Tyskland. Helt i enlighet med de tyska renhetslagarna men istället för den klassiska pilsnern så har man i Köln en ”Pilsnerale”. Ölstilen är lätt med inlindad humlebeska. Tyskarna kallar det ”würzig”, och visst kan jag med stor portion kreativitet finna en not av färsk timjan. Gaffel Kölsch har för ölstilen en förvånansvärd fyllighet och längd som avslutas med närvarande beska. Den moderata alkholmängden på 4,8% gör att samvetet inte blir alltför sargat då det gärna, nästan tvångsmässigt slinker ned en extra. Betyg 4/5 med hysteriskt hög hinkabilitet!

Då priset är markerat under SEK 20 /fl, borde detta vara en ultimat utmanare till all maskinlager. Kölsch är Europas motsvarighet till amerikansk och mexikansk ”kanotöl”, men med så mycket större smak och själ! Den här ölen kan med gott samvete placeras under den gamla devisen ”En öl för mycket är precis lagom”!

The European equivalence to the American and Mexican ”Canoe-Beer” could be the Kölsch-style, a beer only brewed in Cologne. The difference is definitely the quality and the spirit. It’s fermented like an ale but a pils in it’s appearance. With hopy and spicy taste with a lingering bitterness in the finish. This a beer accompanying all light dishes or just as social beverage while shooting pool. Rate 4/5 with a hysterical high leveled drinkability.

Ren porr i ordinarie sortiment. Fredagsmys V1, SB #1656

Som Basil Fawlty i sin hysteriska lycka utbrister ”Oh Joy!” konstaterar jag att Systembolaget inleder året med att lyfta in en äkta Trappist tripel i ordinarie sortiment! Det innebär att vi på anvisad plats, fritt kan handla utan minimikrav eller förbeställning ett verkligt kvalitetsöl.

2017s första bloginlägg får inledas med en ”spaning” a la P3s utdöda programform. Jag tror och hoppas nämligen att denna inledande listning är spiken i kistan på all sönderhumlad hipsteröl! Med en inledande nyhet som Westmalle tripel är det få IPA/APA/DIPA som kan mäta upp. Låt oss hoppas att intresset hos Systembolagets kategoriansvariga inköpare nu börjar resa sig ur IPA/APA/DIPA-träsket och vända sig till den sedan hösten 2016 av EU beskyddade Belgiska  ölkulturen!

Jag skrev tidigare om Orval, ett annat Trappister öl. Westmallemunkarna kan kanske ses som en milligrad mer progressiva än de från Orval med tanke på att de faktiskt brygger tre olika öl. En mörk dubbel, en blond tripel och den ursprungliga Westmalle Extra. De två första är kommersielt tillgänliga medans ”Extra” endast finns som som måltidsdryck på klostret för munkarna och tillfälliga besökare. Att använda ordet progressiv i ett stycke om Trappister munkar käns intuitivt fel, men i fallet med Klostret Westmalle känns det ändå inte helt galet. 1856 började man sälja sin dubbel för publik på klosterporten, receptet ändrades 1926, 1934 lanserades deras tripel som sedan modifierades 1956. Ölet är klostrets huvudsakliga inkomstkälla och har därför vårdats ömt och strategiskt av munkarna. Bryggeriets anläggning är modern och klostret var tidigt med att ta in kompetens och nya metoder som säkerställer slutproduktens kvalitet. Vilket märks tydligt när du dricker ölet,  det är en högkvalitativ belgisk ale fylld med själ.

Det är lätt att beskriva Westmalle Tripel i liknelser med den lokala hundrasen Malle. Utseendemässigt påminner det starkt om något så bekant, som en Schäfer. Doften är klassisk  med kryddor och exotisk frukt om än något återhållen. Smaken är bred kryddig och aldehydmättad med tydlig styrka och en tydlig markerad humlebeska i eftersmaken. Ölets särdrag är att inte ha en integrerad syra som annars är så vanligt utan friskheten erhålls genom eftersmaken. Som hundrasen Malle bör man vara vaksam och ta det varsamt, så det inte smäller till då en ABV på 9,5% lätt kan få golvet att gunga till en aning. Betyg +4/5 med medelhög hinkabilitet

Westmalle Tripel är ett öl som bäst passar i en AW , då du tänker dig ”bara en öl” med lite kallskuret innehållande någon ost. Eller i väntan på en resa. I min värld borde det stå en Westmallefylld selectamaskin i varje vänthall så alla har möjligheten att slå i sig en tripel, och med en god bok i hörlurarna låta sig förflyttas av tåget…

Like Basil Fawlty, I’d like to burst out in a utterly ”Oh Joy!”, when I see that The Swedish monopoly have listed an Trappist trippel in their regular listing. Now we’re able to buy without pre order or minimum quantity a really good beer……

2017s first blogg entry will be a foretelling about the Swedish beer year. I hope and pray that this listing will be the first wave to wash out the hipster IPA/APA/DIPA mud out of the monopoly listing. To be replaced by true beer nursed out of the Belgian beer culture.

In 2016, I reviewed Orval. The Westmalle monks could be regarded as a milligram more progressive since they’re brewing three different beers. A Dubble, a trippel and their ”Extra”, which is only available within the monastery. Using the word ”progressive” in a sentence describing the monastery life,  initially feels a bit out of bounds, but regarding Westmalle not really completely. 1856 they started to make their dubbel available at the monastery gates, the ingredients were changed in 1926 and in 1934 they launched their blond tripple ale. Which was the first triple ever commercialized. The monastery main income comes out of the brewery and have there fore been tenderly cared and strategically administrated by the monks. Today it’s a modern brewery and the monastery was early to adapt new methods to ensure the products quality. Which is clearly noticeable when you’re drinking it. Westmalle is a high qualitative Belgium ale filled with soul.

 Classic scent of spices and exotic fruit.The taste is broad spicy with sweetness full packed of aldehydes with a noticeable strength and a hoppy bitterness in the finish. As it is with the local dog breed Malle you should be aware and be cautious, since the ABV of 9,5% can hit you roughly! Rate +4/5 with medium drinkability.

Westmalle Triple is a beer well suited for an AW where the ambition is ”just have a beer”, preferably with a plate of cold cut and some cheese. Or while waiting for a journey. In my world, every waiting area should be equipped with a vending machine filled with Westmalle triple. Together with a good book in your earphones while the train take you to your destination…..