Gott nytt år!

Inför varje årsskifte publiceras det artiklar och tester om vilken champagne som skall avnjutas på nyårafton. Hela filosofin bakom vinet champagne, är att det skall vara så konsistent som möjligt år efter år. Behövs det då en redaktionsprovning varje år för att syna av standardutbudet av champagne? Ett annat svar än, ”nej”, skulle innebära att vinmakarnas grundläggande ambition inte motsvarar deras prestationer. Talar vi däremot om prestigechampagne och årgångschampagne så finns det givetvis ett intresse att följa vad som provas, men i det läget är kvälls- och landsortstidningens testpanel mindre trovärdig.

Champagne är inte ett billigt vin per se. Relaterar vi det däremot mot vad du får för vad du betalar så blir det däremot riktigt billigt! En Grand Cru Chablis ligger runt SEK 1000 / fl. För den summan kommer du över en prestigechampagne!

Inte alltför sällan ombeds jag rekommendera ”en champagne”, utan att ha en susning om vilket tillfälle eller mat som den skall användas till. För ett par år sedan löste min begåvade bekant Frk. ”H-S” det hela med att rekommendera som bröllopsgåva en flaska Krug. Själv hade jag letat djupt och rotat runt länge för att finna något ”unikt”, ”spännande” och ”intressant” innehållande en annan druvblandning än de tre klassiska. Då jag såg Krug-flaskan på presentbordet förstod jag hur verkligt begåvat det var. Så min generella rekommendation till nyåret, födelsedagsmiddagen eller en vindmättad gråkall januari tisdag blir: Krug Grand Cuve SB varunummer 7494. Champagnen är förföriskt god, komplex och sammansatt. Det finns inget som spretar utan ger möjligheten att dricka ett vin i total balans! Det fungerar utmärkt som aperitif, kompletterar till fulländning en exklusiv kötträtt som Tournedos Rossini och jag skakade inte på huvudet av missnöje då det serverades till en  dessert bestående av caramelfondant med rostad mandel! Betyg 96/100

Dock är 1500 kronor för en flaska vin sjukt mycket pengar (Biljett till Bryssel ToR), och de flesta har som köptak 1/5 av det priset. Min personliga budget har tvingat mig till ett annat val av huschampagne vilket de senast två åren har blivit: De Saint Gall, Premier Cru Brut Tradition SB varunummer 77279. Det är en champagne som passar de flesta. 67% Chardonnay och resterande Pinot Noir. Druvor hämtade från både Grand Cru och Premier Cru lägen. Det har en generös fruktig attack och tydlig smak av röda äpplen. Det som verkligen tilltalar mig är den sidenlika finishen som verkligen smeker på tungan och avslutas med en svagt kryddig not! Vinet har 10g/l restsocker vilket jag tycker i de flesta fall blir för sött men kvaliteten på vinet gör att det går bra. Yannik Collet som är Chef de Cave har så mycket som 40% reservvin (slår de flesta med hästlängder) och håller flaskorna i källaren minst 3 år sur lie, vinet genomgår malolactisk jäsning vilken rundar av vinet.

För mindre än SEK 300 kan man med De Saint Gall få en känsla av vad de verkligt stora champagnerna smakar. Betyg 89/100 (med tanke på priset). Passar både till aperitif eller kanske bäst till anklevercanapé! Vinet har inte lagrats på ek, men det är inte långt ifrån att kalla det en Krug ultra light med sina fylliga och mogna toner.

Gott Nytt år alla!

Annonser

Fredagsmys V.51 SB#1565

Här om dagen tog jag och sambon en tur till Lidköping för att kompletera upp julbordslistan. Då turen varit inplanerad sedan ett par dagar och jag samma dag fått ett telefonsamtal om att jobba, fick vi detaljplanera turen och dela upp inköpen. Det blev en ultranormativ uppdelning: Hon -Åhléns, Jag -Systembolaget.

Att besöka ett ”storstadsbolag”, är för mig som att släppa in en femåring i en gottbutik med veckopengen klirrande i fickan. Det är riktigt intressant i jämförelse med ute på landet filialens milt sagt ”begränsade” utbud. Dessutom har jag vid några tillfällen tidigare till och med råfyndat då butiken ställt ut varor som inte hämtats i tid.

De blev nästan en glädjetår som ville krypa ut då jag i Julölshyllan ser att Gouden Caroulus, Christmas är representerad i standard sortimentet! Nu är inköpet av årets julöl redan avklarat så det blev bara några enstaka flaskor till min  lagerhylla, så är julölet 2020 i alla fall klart för att bockas av! Den framförhållningen är annars inte riktigt mitt signum.

Skojsiga lager eller någon spännande nyhet ville inte riktigt presentera sig ur hyllorna, men i slutet av raden så stod den där! I våras skrev jag om Jever vilket jag tycker år en sjukt bra pils och nu så hittade jag i ordinariesortiment Bitburger! Jösses så skoj att se den. och kunde helt enkel inte hålla mig även om mitt uppdrag var rödvin till helgens grytor.

Min gode vän Herr H fick den hemskickad med diplomatpost på det glada 90-talet. Så många trevliga söndagar med lokala tyska  korvar på grillen sköljdes ned med ansenliga mängder av Bitburger. För mig representerar Bitburger Förbundsrepubliken på flaska! Det är en sjukt lättdrucken pils utan att det minsta vara karaktärslös. På fat (Kan hittas på bottenplan på Gunnerus i Oslo) upplever jag beskan mer markerad och ölet i sig mycket mer vitalt. Det är ett öl vars hinkabilitet är helt obegränsad och jag kan tänka mig att det är så vi önskar att vår Nordiska maskinlager borde smaka.

Bitburger är en perfekt öl att dricka mellan alla de tunga porter och tripplar som nu ligger i säsong. Då alkoholen ligger på modesta 4,8% upplevs det nästan som en hälsokur att levla ned en aning. Betyg 4/5. För mig är Bitburger det självklara valet till skinkmackan den 23/12! Deras slogan är dessutom den näst bästa! Bitte ein Bit!

Flytande Julerotik

Jag undrar så vilket öl Olle Ljungström tänkte på  i låten ”Gröna tapeter”, där han sade ”Jag har mitt sexliv på burk…”? Nu var Olle alltid före sin tid, så kanske hade han rest i tiden och plockat upp en Stone’s Xocoveza?

Om vi tar det från början så skulle det här med julöl kunnat vara något riktigt stort. Något vi gick och väntade på under året för att under vintermånaderna få uppleva något fantastiskt. Aldrig så bra passar en lagrad belgisk trippel, eller en lagrad porter. En belgisk trippel borde vara ingjuten i vårt svenska julbord! Det matchar så fantastiskt de flesta av julens rätter. Förklaringen till att vi inte kommit dit är att vi inte importerade denna dryck utan tyckte att vår egen mörka lager var något fullgott (Vi nöjde oss med näst bäst). Så av tradition har vi hållit oss kvar vid det som i jämförelse med Olle Ljungström skulle motsvara Little Jinder’s margarinpop med naivt pekorala texter.

Jag har provat mig igenom ett stort urval av årets ”julöl”, och det som jag förundras över är de stora bryggeriernas ofantliga idiotförklaring av oss konsumenter. Tror de på fullaste allvar att vi nöjer oss med deras vanliga maskinlager som fått lite E150 (dvs sockerkulör) och essens med pepparkaka tillsatt? Systembolaget följer efter och vinstmaximerar genom att ge den typen av öl pallplatser och maximal hyllplacering!

Hur har det då gått för våra microbryggerier? Det finns drickbart öl men tyvärr inget som är i närheten av de två öl som jag fokuserar på i detta inlägg. En förklaring kan vara att vi brygger vårt julöl efter de smakpreferenser som vi har förvärvat de senaste 60 åren. En annan förklaring kan vara att vi helt enkelt inte har plockat upp bryggtekniken som gått förlorad? Jag vet inte? Men riktigt fantastiskt bra blir det aldrig. Eftersom jag har en djup bias för belgiskt öl var det med avsikt jag exkluderade dessa i min jakt på en riktigt god julöl. Det blir helt enkelt för lätt att hitta ett fantastiskt öl om belgarna får vara med.

Det enda positiva med Systembolaget det här året är de lyckas placera de två mest fantastiska ölen i bassortimentet, så en vanlig människa ute på den svenska bôgda kan gå och plocka upp ett par flaskor!

Utan inbördes rangordning, men jag presenterar dem i den ordning de bör komma på julbordet:

San Francisco Anchor’s Christmas Ale 2016 SB, NO.# 11390 och Stone Xocoveza SB, NO.#11420!

Anchor’s har som de flesta kvalitativa julöl några år kvar för att rundas av och riktigt vara på topp, men är så förföriskt komplex och visar på både djup och bredd att det vore synd att inte ha med den redan i år. Lagra den gärna 3-5 år för att kryddorna skall utvecklas maximalt! Det här ölet är som bryggt för att komma tidigt på julbordet och som slö’dricka under tillagningen. Kommer fungera klockrent fram till de varma rätterna och är en god kamrat till den kryddade snapsen (Jag föredrar Ålborg Taffel alla tider på året -jag är en enkel man!). Betyg +4/5 medelhinkabilitet

Stone’s Xocoveza är en brutal tempohöjare men kommer vara det naturliga valet till julbordets varma rätter. Mina köttbullar är pimpade med kavring och revbenspjället har julmust i glacen vilket ölet kommer komplettera. Lite rökt panchetta och norsk brunost till lutfisken så kommer ölets sötma bli en fantastisk brygga! Xocoveza är på över åtta potenta procent, så för mig blir en snaps överflödig i sammanhanget. Betyg +4/5 medel mot låg hinkabilitet.

Jag vet att jag skriver om alkohol, hur gott det är och hur fantastisk det fungerar till mat och som ”smörjmedel” i sociala sammanhang. Till julens feta mat behövs det nästan tvångsmässigt för att vi inte skall bli sjuka. Men vi skall inte glömma att de som skall ha det bäst under julen är våra barn och då jag rekommenderar potent öl och snaps vore det önskvärt om intaget sker med moderation! Kanske är det därför det blir så fantastiskt på natten då barnen somnat, att sitta och fortsätta samtalet med portvin, stilton och färska hallonbåtar! Låt Reeperbahn’s LP ”Peep-Show” få sin plats på spellistan!

 

Christmas beer could really be something awesome! A Belgian Tripple should really be a perfect match with the Swedish Julbord. But we never used to import that kind of brew, and we where fine with second best solution: our own seasoned dark lager.

I’ve sampled a great number of this years ”Julöl”, and what strikes me is the way the big brewerys really think the consumer is incompetent. Do they really think they can get away with just adding E150 to their standard machine lager? And the swedish monopoly sanctionate this production by profit maximation and place the ”brew” in prime space!

So how well did our ”microbrewerys” perform? Of course there is some really nice beer but none that qualified for this blogg. A reason for this could be that we’re brewing our beer accordingly to our taste preferences we aquired during the last 60 years. Another explanation could be that we lost the craftmenship and not really picked it up yet? Since I’ve a positive bias towards Belgium Triple I’ve excluded this type of beer in my search for a really great christmas beer.

The only really good thing about the monopoly this year, is that the two best beers can be found in the standard assortment, which makes the beer accessible to anyone in the country!

Anchor’s Christmas Ale will taste even better after a couple of years of ageing, but is already so seductively complex  and displays a width and depth. This is the beer to start off  the smörgåsbord with!

Stone’s Xocoveza will be a splendid parter to the warm dishes, but with potent ABV of 8, I would leave the snaps.