Vi är inte världsmästare i allt. Eller varför tror vi att andra skall intressera sig för pseudorecensioner?

Jag blir så lack! Vem inbillar människor att om de har gjort ett restaurant besök, druckit ett vin eller en öl, att vi har ett ohämmat intresse för att läsa ”den vanlige konsumentens” utlåtande?

Jag är ledsen, men nu har det gått för långt med dessa rating appar och utlåtande forum. Innan jag presenterar själva problemet så är det väldigt intressant att ställa sig frågan med vilken bakgrund levereras ett utlåtande? Vad gäller dryckes-appar är det roligt att konstatera att desto senare på kvällen desto fler drycker och högre poäng! Vad gäller Tripadvisor, google+ med flera blir det nästan löjligt om man läser igenom omdömena noggrant. Klagomål på trivialiteter ges sådan tyngd och lågt betyg att verksamheten borde stängas. Eller verksamheten rosas till himmelens höjder av lokala fan-klubben. Som exemplet med landsortskrogen som fått en recension med högsta betyg av grannen i byn!

Gemensamt med alla dessa utlåtanden är att de är skrivna av ”vanliga” människor (Eller kontrakterade att skriva som ”vanliga människor” för att ge höga betyg/omdömen.) som generellt inte har större leverage än ”livslång erfarenhet” i ämnet. Det mesta du får ut av att läsa deras tyckande är att du får veta hur trevlig eller otrevlig  upplevelsen var. Vad vi däremot inte har en susning om är varför och hur personen har kommit fram till sin slutsats.

Nyligen bevisades det hur tydligt ”den vanliga” människan rent ut sagt ljuger, bara för att verka initierad/kunnig. Då man på Tripadvisor lade upp ett fake-krog konto, med matbilder gjorda av rakskum och en telefonsvarare som meddelade att inga bokningar kunde tas emot då de var fullbokade. Detta hindrade dock inte ”den vanliga” människan att fylla på med djuplodade och initierade recensioner över besöket!!!

Problemet med dessa ”vanliga tyckare” är att de tillmäts så långt mycket mer än deras kompetens (som i bästa fall är grundläggande) kan ge. Effekterna är så långt mycket större än vad ”den vanlige” förstår! Ett bryggeri kan behöva lägga ned på grund av tyckanden som fått betydligt större spridning än vad de har substans till. Anställda på restauranger hängs ut och får personliga omdömen för att någon blivit ”kränkt” av att Cappucinoskummet glidit över kanten ned på tallriken och enligt bifogat foto! lyckats lägga sig under och lyfta skeden!

Beviset för min tes om att det är pseudorecensioner som inte borde ha något inflytande över huvud taget är om vi läser Systembolaget statistik över de 20 mest sålda champagnerna över jul och nyår. Där det endast är i min mening (-Jag har på fötterna i detta ämne, tro mig!) sex (6) stycken som är intressanta att servera. ”Den vanliga” människan frossar uppenbarligen i ovetandets träsk och låter uppenbarligen prislappen styra. Exakt samma gäller de tio mest sålda ölen (läs min gamla blogg) där ingen öl är direkt serveringsbar, men en och annan kan inmundigas under direkt dödshot!

Appen Vivino måste vara bland det djävligaste, där människor sitter på krogen och fotograferar etiketten för att se vad retailpriset är och vilken rating vinet har! Restauranten skall då motivera sitt påslag och förklara varför man valt ett vin med den poängen! Detta då sanningen är att vinmarknaden är en av de mest genomlysta och konkurrentutsatta marknaderna. Jag kommer krossa många semester illusioner nu: Men jag är ledsen, du kan inte fynda pris/kvalitet på din semester. det där fantastiska vinet i den lilla byn som trampats av de lokala skolbarnen och som kostar som en liter mjölk hemma i Sverige. Det är inget fynd! Vore det sååå faantastiskt! Så skulle vinet ha upptäckts för länge sedan och efterfrågan tryckt upp priset. När det kommer till mat och dryck sätts priserna internationellt och då får du vad du betalar för. Vittryffel kostar ca SEK 250.000/kg Äter du då en tryffel pasta med svamp i, för €10 så är det inte vit tryffel utan smaken kommer från tryffel olja! Samma sak med vin, Chateau Auson 2006 klockar in på € 450. Betalar du då 90 kronor (€9) för ett glas så är det inte en tungviktare Bordeaux i glaset!

Det kan ju omöjligen inte vara så att ”den vanliga” människan besitter en hemlig kompetens som bara kommer fram bakom tangent bordet, medan hen i det dagliga livet springer och handlar mediokra produkter för att inte bevisa sin väl gömda begåvning.

Vi måste sluta att tillmäta rating sidor och appar någon som helst vikt, då kollektivet bevisar att de besitter en grundlös kompetens. Skall du läsa recensioner och på förhand få reda på karaktären/kvaliteten eller upplevelsen så blir det att läsa bloggar och inlägg från fackpersoner och riktiga nördar som brinner för ämnet! Där kan du ta del av ”sanningen”, då dessa personer besitter en sakkunskap som få orkar och hinner förvärva. En upprättelse till alla ämnesnördar som verkligen kan bidra och upplysa oss ”vanliga” människor.

God jul!

 

 

 

Annonser

The song remains the same…….

På senvåren samlade jag alla i Sverige tillgängliga Trappisteröl för att prova mig igenom det mytomspunna. Några av dem har redan förekommit i tidigare inlägg, men jag ville slå ihop och redovisa en kvalitativ provning. Det jag tidigare skrivit gäller fortfarande och känner att det blir överflödigt att redovisa provningen.

Under våren har jag engagerats i ett nytt bolag som handlar främst med olika hantverksöl och därför har bloggandet och fredagsmyset uteblivit. Jag kan inte längre skriva om öl då jag antingen skulle rekommendera min egen produkt eller produkter från mina kolleger i branschen. I det ena fallet blir det pinsamt objektiv och i det andra skulle jag hjälpa de som jobbar om samma marknadsandelar. Därför har jag beslutat att Fredagsmys och öl rekommendationer får ligga på is ett tag.

Önskar ni fortsätta läsa om öl så rekommenderar jag bloggarna Karlströms Malt, portersteken, ofiltrerat och skrubbe.com. Det ger så mycket mer att följa dessa ölentusiaster än att leta i någon app.

Dessa appar som finns har ett alldeles för stort inflytande! På den gamla goda tiden då det fanns dryckesskribenter i våra dagstidningar, valde man att följa en skribent som motsvarade sin egen smakprofil. Kronstam gillade (över)moget vin, Per Bill har sällan skådat träffsäkra beskrivningar, Gunilla Hultgren Karell är vinboxarnas okrönta drottning osv. Vad alla de har gemensamt är att de är sjukt duktiga inom sitt område.

En App som du laddat ned i din telefon har omdömen som baseras på ofattbart många konsumenter med minst sagt grumlig fack kunskap! Det är lite som en miljon flugor på gödselstacken inte kan ha fel vad gäller smak. Följer du appens rating av en öl så kommer du att missa väldigt många bra och goda öl som finns där ute.

Midsommar firandet står bakom knuten och jag rekommenderar er att hoppa över maskinlagern till sillbuffén, tag istället fram en lite mörkare öl som gifter sig med kavringen och sillen!

Tack för den tid ni tagit Er att följa BeerBro’Blog det har varit riktigt kul och hoppas att Ni som följer mig hittar någon annan blog som ger er inspiration och nya ideer.

Ha en skön sommar!/BBB

Deus! Mon Dieu..

Förra året bloggade jag om Brouwerij Bosteel’s Kwak och Tripel Karmelit. Det tidigare i generationer familjeägda bryggeriet har sedan hösten 2016 förvärvats av öldraken InBev och ingår numera i världens största ölproducent.

Bosteel ligger i förkant när det storytelling och vårdar sina tre öl ömt. Deus som är det senaste ölet, vill man placera som det belgiska ölets motsvarighet till Champagne. Man valde korn och vete från Champagne Ardenne, jästen är champagnejäst och flaskfermenteringen av ölet sker djup nere i kalkkällarna i Champagne.

Jämfört med Duvel som marknadsför sig som ”The champagne of beer”, med sina tusen små täta bubblor. Deus är i mina ögon kanske ett steg närmare Champagne (Varför man nu vill efterspegla ett vin då man är ölbryggare?). Då jag hällde upp ölet förmedlade onekligen den täta och generösa hatten en lyxig känsla. Doften är rik generös med toner av aprikos och gås lever. Smaken är komplex och rik och associationen till en vällagrad blanc de blanc från Mesnil är nära. Min tjeckiske kamrat som fått pilsner med modersmjölken var föga imponerad och tyckte det smakade vin. Själv upplever jag inga vinösa toner. Men ölet presenterar ett smakmässigt fyrverkeri på tungan! Den generösa sötman är väl integrerad i de exotiska frukterna och jag hade vald detta som aperitif varje dag framför Prosecco, då frukten smakar färsk istället för konserverad som i fallet med Prosecco. Picklat tilltugg borde sitta som en keps. Betyg 3/5 med medel hinkabilitet.

Jag hade sparat detta öl till ett väl valt tillfälle och tror att jag hade tur att knäcka den på topp! Även om flaskorna är årgångsbetecknade så tror jag inte på att det är någon långliggare, utan skall nog hitta sitt tillfälle inom 5-8 år. Men det är absolut värt att prova innan InBev’s inflytande på produktionen slår igenom.

Enchanté, Salut!

Glutenfritt Fredagsmys V11, SB.#1500

Födoämnesallergier och intoleranser är förknippat med något ganska omständigt för både den drabbade och människor i dennes närhet. Dessutom är skalan på effekten av att utsättas för ämnet allt ifrån lätt obehag till död. Födoämnes intoleranser och allergier tilltar och antalet drabbade har blivit så stort att de faktiskt utgör en attraktiv konsumentgrupp. Den gruppen är så stor att forskning lönar sig och produktutveckling sker stadigt. För 20 år sedan kunde man verkligen se det som ett ”straff” eller tydlig begränsning med en födoämneskänslighet. Idag är alternativen många och ersättningsprodukterna är som oftast inte ”ersättning” utan en egen produkt, med anpassade egenskaper. Ser Ni skillnaden?

Sedan den första mars har vi begåvats med en riktigt god matöl i ordinarie sortiment. Jag skall erkänna att det inte var första ölet jag provade till denna veckas Fredagsmys, tyvärr höll de andra inte måttet och det var med en stor portion vemod som jag hällde upp det här ölet. Jag misstänkte att det skulle vara ännu ett glutenfritt öl med fishy doft och smak om ens någon. Som alltid är det ett leende som sprids och lockar fram skrattgroparna då det är något helt annat i glaset än jag var inställd på.

Grain d’Orge är ett riktigt välgjort och välsmakande franskt öl som lätt kan gå som en introduktion till den belgiska smakprofilen. Ett fint tätt skum fyller glaset med en komplex och generös doft av frukt och kryddor. Smaken är generös rund och balanserad. Den kryddiga tonen i doften förstärks och utvecklas så du känner tydliga inslag av nejlika, kanel och koriander. Detta till trots är det inte ett tungt och mättat öl utan håller en mediumhög hinkabilitet, överbetygade 3/5 och ett givet öl till vällagade kötträtter, tapas och lite hårdost.

Att ölet är glutenfritt trots att det är bryggt på korn och vete är bara att applådera! Hoppas de som lider av celiaki hinner hitta ölet innan vi andra har tömt hyllorna. jag hoppas verkligen att ölet kommer klara att hålla sin plats i sortimentet då det är ett riktigt öl och inte en ”allergianpassning”!

”C”-Time! Uppgradera din AW

Fredag eftermiddag,vännerna på plats och veckan skall obduceras inför helgen, eller middagssällskapet har precis presenterats, eller ljusen är tända och middagspreppen är färdig!

Aldrig sitter en coctail så rätt som introduktion till en fantastiskt trevlig stund. Cocktail’s är stilfullt elegant och gott! Det friskar upp hungern, rundar av stresstoppen och stillar blodsockret. En cocktail skall vara kall, komplex och lite eldig. Min god vän ”J” har alltid stilfullt ordnat sig en mis en place för en kyld Dry Martini när vi ses. Oavsett vad som sker sedan har cocktailen gjort ett grundligt jobb för en fortsatt trevlig stund.

För drygt ett år sedan, av en ren slump, läste jag ett cocktailrecept på en coctail som heter  Paper Plane och satte många av Oslo’s bartender på prov för att hitta vem/var de kunde servera den bästa varianten. Vinnare blev tveklöst den som görs på No.19.

I somras då det var slut på Amaro Nonino provade jag med att ersätta det med Hendrick’s Slow Gin. Då jag redan förändrade originalreceptet bytte jag ut citronen mot lime och vips har en ultimat coctail fötts! Slow ginens djupa örtighet och limetorrhetens fräschör tillför både komplexitet och skapar hunger! Friskheten är förförisk och bäddar upp för en fantastisk fortsättning. Då min variant skiljer sig från originalet får den inte heta Paper Plane så den har fått arbetsnamnet ”Tidfält” efter min kollega, och mångåriga sommelieren på Bjertorpsslott. Prova båda och återkom gärna med feedback!

Paper Plane: Lika delar citronjuice, Aperol, Amaro Nonin, Makers Mark

Tidfält: Lika delar Limejuice, Aperol, Haymans’s Slow Gin, Makers Mark

Garnering: Vikt pappersplan;) Glastyp: Coupe Marie Antoinette

Trevlig Helg

Friskt Fredagsmys V.10, SB#1622

Är det något jag lärt mig, är det att det finns inte något speciellt ”grabbigt” eller ”girly”, när det kommer till smak. Snarare verkar utfallet mest handla om hur mycket bias som vi sitter på inför att vi provar något nytt. Syrlig öl är just en sådan dryck som faller på personernas förutfattade meningar. Doften avviker och smakbilden är direkt annorlunda och blir plötsligt krävande i jämförelse med en maskinlager eller en smått söt insmickrande engelsk ale.

I sommeliervärlden springer vi benen av oss för att prova vita syrabomber, där guden Marcel Deiss’s, Saint Hippolyte tronar med ett vin som är så torrt att det blir runor i emaljen på tänderna. I det fallet är det helt OK, men när vi kommer till öl verkar det betydligt svårare att nå acceptans?

Fredagsmys V4 presenterade jag en lambic som har körsbärsbas, 3 Fonteinen är en Geuze (suröl) som fatlagrats efter sin spontanjäsning. Färgen är bärnstensfärgad och klar (om du häller försiktigt, men häll gärna upp depotten i ett snapsglas a par). Generös och komplex doft av grape, bergamott, ensilage. Smaken är frisk och balanserad med en mjuk syra i den medellånga eftersmaken. Betyg 4/5 med hög hinkabilitet

Detta är ett öl som borde ha betydligt större användning än det de facto har! Friskheten, komplexiteten och dess elegans gör att du med lätthet kan ha den till aperitif. Väljer du att ha den som måltidsdryck blir det nästan en magisk kombination tillsammans med fetare fiskrätter som Fish n’ Chips och Moules Frittes. Sitter du med chipspåsen och dippskålen i knät är ett glas geuze i handen obligatoriskt!

Möt vårens ljus och sprittande primörer med ett glas Oude Geuze!

Kroatien, är som det en gång var…

Bortom Kings Landing, Stradun och klippbad kan man med hjälp av en hyrbil växla upp sin vistelse i den del av Kroatien som kallas Dalmatien. Dubrovnik är sjukt vacker med sina skyddsmurar och att gå tunt i gränderna några kvällar, oplanerat slinka in på någon bar som är ett hål i väggen eller sitta vid stadens minikopia av spanska trappan och lyssna på en konsert har verkligen sin charm.

Jag har haft förmånen att besöka Dubrovnik ända sedan slutet av 70-talet. De största förändringarna efter den serbiska aggressionen är  alla nya tak i gamla stan, men mest att alla dubrovnikbor har skaffat bil. Därmed har den lilla staden på ca 50 000 personer anlagt en kontinental citykänsla med bilköer.

Vill du däremot ha en stillsam lugn och avkopplande semester rekommenderar jag att Ni hyr bil och tar riktning norrut med sikte på Marco Polos födelseplats Korcula (Ön tillhörde Venedig så därför räknas han i historieböckerna som Italienare). Ni kommer inte bara få uppleva en otroligt vacker bilresa, Längs färdrutten finns det två obligatoriska ”pit-stop”. Det första är i den lilla byn Mali Ston där ni stannar till och köper upp er på de lokala ostronen som odlas i viken precis utanför.

Detta bildspel kräver JavaScript.

På väg mot det andra ”pit-stopet”  Trstenik, passerar Ni europas ”kinesiska mur” som utmärkte Dubrovniks gräns mot Venedig. I Trstenik har vinmakaren Grgich  ett show room och byn är huvudorten för supervinläget Dingac. Dingac är tunga, eldiga och konsentrerade rödviner fulla med lokalprägel men klart internationellt gångbara. Min personliga favorit är Krivic. Om han vill, och ni får chansen skall ni prova hans ”bracchetto”-ish som jästs i öltunna.

Detta bildspel kräver JavaScript.

För att fortsätta mot Orebic och färjan till Korcula, tar ni den smala vägen genom vinläget Dingac och tunneln för att komma ut i mitten på halvön Peljesac. Vägen mot Orebic tar er mellan vingårdar upp mot bergen och Ni får en hisnande tur på klippväggen ned mot färjeläget!

På väg hem.

kor2

Korcula! Ön som tillhörde Venedig har även  varit en engelsk koloni, men de engelska influenserna lyser med sin frånvaro. I Byn Lumbarda på öns sydspets växer en antik druva som heter Grk (Greken). I karaktär påminner den om druvan Torrontes. Hög aromatisk, låg syra och hög alkohol. Min personliga favorit görs av Cebalo då den är krispig och fungerar helt fantastisk med grillad fisk, skaldjur, sardeller eller ostronen från Ston!

korcul2

Lumbarda kan också skryta med kroatiens få sandstränder. Har du packat ned cycklop och simfötter finns det på ön otaliga laguner att snorkla och fiska i. Med bil finner ni enkelt er egen privata strandbit.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Turisttrycket är relativt lågt så det finns gott om plats att vara själv på. En annan stor fördel är att fiskmarknaden inte behöver besökas på okristlig tid. Det räcker med ett morgonbesök innan frukosten. I Dubrovnik bör du däremot vara i fiskhallen vid öppning kring femtiden.

riba

korcula4

Skulle Ö-livet börja kännas begränsande finns det otaliga strandhugg och smultronställen längs kusten. En bedårande utflykt som tar en dag med övernattning tur och retur, är att köra vägen längs floden Neretva upp till Mostar. När hungern slår till skall Ni leta efter skyltar det står ”janjetina” på. Det är helgrillat lamm som grillas med mångårig rutin och tradition. Förutom den grillade geten i Argentina så är detta det bästa grillade jag fått! These guy’s know BBQ! Kanske kommer rutinen från seden att i princip grilla det mesta?

janjetina-2